Direktlänk till inlägg 8 mars 2015
Jag har alltid trott att jag kan förändra, förbättra och lösa problemen. Jag har trott att det går över om jag gör si och så. Och om jag lägger ner hundra procent och offrar mitt liv på min pappa så kommer det lösa sig.
Jag har dock insett att det inte ger effekt förutom den extremt negativa effekten på mig själv. Jag tappar glädjen och allt är bara tråkigt för att sedan bli svikt gång på gång och må ännu sämre.
Jag vill så himla mycket men det hjälper inte att bara jag som medberoende har viljan.
Ibland får man släppa taget och tänka om, tänka bort.
Är mitt liv värt att kastas bort för att försöka lösa något som jag inte kommer kunna förändra?
Nej
Men är det värt att ta avstånd från någon man älskar på grund av ett missbruk?
det är frågan det...
Alla problem kan ses från tusen vinklar. Problemet med mig är att jag alltid försöker se saker från massa olika vinklar, vilket gör det svårt för mig att få tankar kontrollerat. Ska man gå in i rollen som drabbad så kanske det är bäst att hålla sig b...
det är så lätt att förklara för någon att man hela livet levt med en alkoholist. Det är så lätt att "förstå" vad det inneburit Men det går fan inte att förklara det rätta för man förstår inte själv. Hur kan en människa vara så, så jävla dum i h...
Jag förstår inte hur jag fungerar. Varje återfall lovar jag mig själv att inte bli glad när det är över, jag lovar mig själv att inte glömma bort. Men så sitter jag här och jag bara låtsas att det inte hänt. Sista samtalet när han var full så var det...